 |
 |
 |
|
| | | | | | | | | | |
Lättrörlig utveckling - struktur utan byråkrati
Lättrörlig utveckling, agile development, är ett samlingsnamn för ett antal synsätt, metoder och verktyg inom systemutveckling. Vissa använder uttrycket agil utveckling, men vi har fastnat för just lättrörlig. I det begreppet räknar vi på Citerus in idéer både från agile och från lean mjukvaruutveckling.
På många sätt lättrörlighet mer om att skapa rätt företagskultur än om traditionell metodik, även om verktygslådan innehåller flera väl beskrivna och formella metoder. Det som påverkar hastigheten och kvaliteten på ditt utvecklingsarbete är inte hur den processkarta som du har hängt upp på väggen ser ut, utan de tusentals små och stora beslut som varje individ i utvecklingsteamet gör varje dag. Målet med att jobba lättrörligt är att åstadkomma struktur utan onödig byråkrati. De stora fördelarna är att beställarna hela tiden har insyn i hur utvecklingsarbetet går och slipper obehagliga överaskningar sent i projektet, samtidigt som utvecklarna får information om vad som är högst prioriterat och kan disponera sin tid bättre. Genom synligheten minskar också den stress som uppstår på grund av oklara prioriteringar och dålig leveranssäkerhet - människorna mår helt enkelt bättre. Metoden bygger mycket på att man utnyttjar kompetensen hos alla medarbetare. Det blir färre flaskhalsar och fler kan ta snabba beslut. En stor styrka är att lättrörlig utveckling är att den är lätt att förstå och komma igång med. Till skillnad från tunga allt-eller-inget-metoder med mängder av mallar som tar år att anpassa kan man komma igång och jobba lättrörligt på bara några dagar. Man kan börja i ett projekt och i takt med att sättet att arbeta får fäste kan man skala upp det så att mer och mer av organisationen jobbar lättrörligt. Det kräver heller inga avancerade verktyg för projektplanering och uppföljning - vi på Citerus använder oftast Excel och whiteboards. Det Agila Manifestet och Agile AllianceUnder 1990-talet uppstod en rad utvecklingsmetoder, exempelvis Scrum, Crystal, DSDM och Extreme Programming (XP), som en motreaktion till den dokumenttunga paradigmen som var förhärskande då. I februari 2001 samlades sjutton personer inom den rörelsen i skidorten Snowbird i Utah för att se om de kunde enas om några gemensamma principer för hur effektiv mjukvaruutveckling ska bedrivas. Resultatet blev Det Agila Manifestet som undertecknades av samtliga närvarande: "We are uncovering better ways of developing software by doing it and helping others do it. Through this work we have come to value:
That is, while there is value in the items on the right, we value the items on the left more." Manifestet fick stor uppmärksamhet i USA och ledde så småningom till bildandet av den icke-vinstdrivande organisationen Agile Alliance vars syfte är att sprida kunskap om lättrörlig utvecklingsmetodik.
Några av Citerus artiklar om lättrörlig utveckling
Learning-First Product Development:
An Interview With Michael Kennedy Lättrörlig kravhantering med Wiki Klart och oklart – om Scrum och kvalitet Amplifying Your Effectiveness Interview with Mike Cohn Audio Interview with Eric Evans Interview with Ken Schwaber Läsning för hängmattan Meeting Ron Få grepp om det lättrörliga Interview with Lisa Crispin: Testing Extreme Programming Interview with Mary Poppendieck: An introduction to Lean Software Development
Mer information om lättrörlig utveckling
Lean DevelopmentLean Development är ett koncept med några grundläggande värderingar med ursprung på Toyota. Leankonceptet utvecklades först inom biltillverkningen i form av Lean Production, men spred sig till alla delar av Toyota och andra företag är enligt Toyota själva förklaringen till att företaget idag är världens ledande biltillverkare. År 2003 kom boken Lean Software Development: An Agile Toolkit for Software Development Managers där Mary och Tom Poppendieck ger sin tolkning av hur Toyotas principer kan tillämpas inom mjukvaruutveckling och ger tips på konkreta verktyg. De sju principerna i Lean Software Development är:
I konceptet See the Whole, helhetssyn, ingår att hela tiden söka de underliggande orsakerna till hinder och problem - att alltid ställa frågan "Varför?" minst fem gånger. Så här till exempel: Vi kommer inte att hinna leverera enligt plan. Varför? Utvecklarna störs av att ständigt behöva rätta akuta defekter. Varför? Det var många defekter i senaste releasen. Varför? Testavdelningen hann inte fånga alla defekter. Varför? Koden som levererades till testavdelningen hade så många enkla fel att de inte hann testa de mer komplicerade funktionerna. Varför? Nu börjar det brännas. Beror den dåliga kodkvaliteten på att releaseschemat är för uppstressat, eller på att vi lever med en gammal kodbas som är svår att underhålla eller på att utvecklarna precis har börjat lära sig ett nytt språk och gör många misstag? Svaret på frågan berättar om du behöver ändra ditt sätt att planera, avsätta tid för refactoring av koden eller hyra in en mentor för utvecklingsteamet. Målet är att hitta det lilla ninjagreppet som ger stor utväxling i förhållande till insatsen. Viktiga begrepp inom LeanMuda betyder skräp eller slöseri - det vill säga allt som inte tillför värde till slutresultatet. Inom mjukvaruutveckling hittar man muda till exempel i form av funktioner som aldrig utnyttjas, dokument som skrivs men aldrig läses eller uppdateras och i alltför komplicerade tekniska lösningar. Två tekniker för att eliminera muda är Kaizen och Jidoka. Kaizen är en sammanslagning av orden Kai (väg) och Zen (bra). Kaizen handlar om strävan efter ständig förbättring i grupp såväl som på det personliga planet. Ingen process är någonsin perfekt - det går alltid att arbeta effektivare. I metoden Scrum gör samlar man till exempel alla i utvecklingsteamet en gång per månad för att göra en retrospektiv, det vill säga identifiera muda och föreslå förändringar. Jidoka innebär att var och en som upptäcker en brist ansvarar för att genast upphöra med annan verksamhet för att åtgärda problemet. På så sätt uppstår ständiga Kaizen, förbättringar och det tillfälliga produktivitetstappet uppvägs av de långsiktiga förbättringarna. Genchi Genbutsu betyder ungefär "Gå och se efter själv" och är en ledningsstil som uppmanar beslutsfattare att alltid skaffa sig förstahandsinformation. I Scrum ges till exempel produktcheferna möjlighet att närvara på ett avstämningsmöte varje dag för att skaffa sig förstahandsinformation om hur det går i projektet. Det handlar också om att synliggöra viktig data för alla så att alla diskussioner om vad som behöver göras utgår från samma faktaunderlag.
Mer information om Lean Software Development
|
Hur Citerus kan hjälpa digCiterus kan hjälpa dig hitta ett lönsamt, obyråkratiskt och roligt arbetssätt. Vi kan hjälpa dig med inhyrda konsulter med erfarenhet av att jobba lättrörligt, mentorer, och utbildningar och rådgivning inom bland annat Scrum. Vad tidigare klienter säger"Med stöd av Citerus, starka produktägare och "empowered" utvecklingsteam gör vi idag framför allt rätt saker och levererar dem till allt nöjdare kunder i tid!" "Relationen mellan utvecklare och beställare förändrades mellan avdelningarna. Den gick från att präglas av misstro och irritation från båda sidor, till att fungera väl med både kamratskap och effektivitet." "Samarbetet har varit präglat av erfarenhetsutbyte, öppen diskussion och återkoppling" |
 |